hal

Jag märkte inte direkt av skiftet mellan tonåring och vuxen-världen, de skiftade som inlandsisen. Nått tungt och kallt drog långsamt av det kala landskapet som glatt njöt av solen. Allt eftersom tiden gick så blottades mer av landet och till slut var isen borta. Allt skedde gradvis. En stor förändring under lång tid. Jag kände aldrig riktigt skiftet, en dag kände jag mig bara inte tonåring längre.

Nu är ännu en förändring på väg. Alla vet nog vad jag tänker på. 35an ska säljas. Först nu blir det påtagligt. Nu när hösten kommer och mina årliga höstprommenader sker oftare. Jag går här i kungälv bland träd vars löv börjar färgas i höstens färger, när jag tänker mig till hjo och mina prommenader där. Då måste jag medge att jag saknar Hjo. Att gå där på vägarna medans löven faller av träden och lägger sig över vägen som en matta som livets konstnär spillt sina akvareller på. Vidare dagdrömmer jag mig bort till när hela familjen är i 35an och virrar runt för att sedan dricka kaffe tillsammans på terassen under filtar och tjocka jackor..

Vad jag än tänker på så far tankarna tillbaka till 35an.

Och nu kan jag känna att jag verkligen träder in i vuxenlivet. Denna gången när jag åker till Hjo kommer vara sista gången jag åker "hem". Sista gången jag åker till 35an.. Alla gånger efter det kommer jag bara åka till Hjo för att hälsa på. Gatorna jag en gång ägt kommer jag då gå på som gäst. Mitt hem kommer då enbart vara i gbg/kungälv.

Här börjar den nya epoken i vårat liv.