impulsiv

Dörren smäller jag igen. Jag stänger av mobilen och kastar den på sängen, sedan packar jag upp min laptop ur väskan och lägger den brevid. Ur gaderoben tar jag snabbt ett par sockor, ett par kalsonger och en varm tröja. Snabbt skyndar jag mig ned till förrådet och på vägen snappar jag upp en skiva med sommarmusik och nycklarna till 745an ur nyckelskåpet. I förrådet tar jag tältet och kastar fort in i bilen. När jag sätter mig i förarsätet andas jag tungt ut och sätter i skivan med Lars Winnerbäck - Elden. Sommarkänslan kommer över mig när jag kör ut från gården även om regnet slår lätt mot rutan och himlen är täckt av grå moln. Helt utan destination kör jag ut på landsvägen. Jag kör bara helt sonika rakt fram, dit vägen leder. Lars röst smeker mina trötta öron tills jag hittar en avtagsväg jag aldrig kört in på. En bit in hittar jag en fin dunge där jag slår upp mitt tält. Här ute hör inget annat än uvens ropande. Jag går genom dungen och kommer fram till en liten sjö. Det är svårt att inte tänka på reklamen för Loka "det är nått visst med källan i bergsslagen", för här var det verkligen magiskt. Jag kan nästan höra hur en enkel vattendroppe faller från ett grässtrå ned i vattnet. Här stannar jag i två, tre dagar.

vårbalen 2007

"De där manchettknapparna blir jättebra! Tack så mycket, men nu måste jag dra. Jag ska möta Suphatra för att bli fotograferad vid domkyrkan om 40 minuter".

Jag lämnar Tobbe, Olof, Emelie och Mira vid valand för att springa hem och göra mig iordning. Tiden är pressad som det redan är när jag kommer på att jag måste ha en vit fluga också. Shit! Jag svänger förbi den där snobbaffären på hörnet hemma hos mig. Bingo! en perfekt fluga såg jag direkt, och fram med kreditkortet. Det var nog inte mer än 1 minut jag var där inne. Vidare hem, av med alla kläder och springer naken genom korridoren till duschen. Snabbt på med en handduk, fixa håret lite fresht och fotomodellaktigt som Suphatra gillar det. På med den hyrda frackskjortan, i med de fina bröstknapparna, i med de de schyssta manchettknapparna och god damn jag ser bra ut! Jag lägger märke till att jag fastnat vid spegeln där jag bara står och visslar åt mig själv. Nog med narcissism, pengar och biljett ska med. Bra! Men hur fungerar flugan nu då? Ingen tid att missa och jag springer lite smått ned för trapporna i huset. Men såklart har jag glömt min mobil, för varför ska man ha med en jävla mobil på balen? Såklart var det så att suphatra skulle ringa när hon var där.. en snabb suck, ett lätt luftjuck och en blinkning mot några som verkar vara väldigt intresserade äldre damer, och jag springer upp för trapporna till mitt rum igen. Suphatra var redan framme vid domkyrkan, så direkt ned igen.

Helt darrande kommer jag fram i solen framför domkyrkan där en massa par väntar.
Så plötsligt ser jag henne. Hon går där längst bort med ett leende som skiner med solen, en persikofärgad underbar klänning, hennes mörka hår var lockigt där de föll så underbart över hennes axlar och som körsbär på grädden satt en vacker orkidée i hennes hår. Efter ett tag ser jag att hennes kusin går brevid henne, och en bit bakom henne går kusinens pojkvän. Vi möts och byter komplimanger. Lite fummligt så hittar jag själv tekniken på hur en fluga ska sättas ihop. Äntligen kan jag börja lugna ned mig..

Suphatras kusin och kusinens pojkvän fick i uppgift att ta kort på oss. Det blev en del bilder allt.
Kortfattat kan man säga att de kort som suphatra blev bra på blev jag knasig på, och vice verca.


Då det verkade som alla hade kommit börjarde vi gå. Vi gick , men det var bara 3 personer som visste vart vi skulle. Vi gick till biljardpalatset där vi fick lite champagne och fick spela biljard i 2 timmar. Suphatra och jag hittade ett annat par som vi körde mot. Den tjejen och jag öppnade ett terror- och psykkrig mot varandra för att bli den som vann. Suphatra och jag vann med 4 - 2, så antar att jag var den bättre psykaren hehe..

Efter de två timmarna gick vi vidare, och även denna gång så var det bara 3 personer som visste vart vi skulle. vi gick till en spårvagnshållplats och hoppade på en abonerad gammal vagn. En sådan vagn som brukar gå till Liseberg. Vagnen åkte först upp mot valand och sedan mot korsvägen för att sedan åka förbi chalmers och stanna vid slottskogen. Så skönt avslappnat där alla finklädda gick hand i hand, par för par. Ingen som tittade på en, alla var lika vackra.

Vi kom fram till stället där vi skulle spendera kvällen. Ännu en fördrink och sedan gazpaso som förrätt, och en underbar champinjon-varmrätt. Till efterrätt var det någon lyxig form av kladdkaka. under desserten kom en stand - upkomiker och fick oss att skratta tills åtminsone jag grät.
Våra bordskamrater visade sig ha bott i thailand i 4 månader, så det var kvällens samtalsämne. Damen och suphatra satt och pratade på thai medans herren och jag försökte hänga med i konversationen.
borden försvann och det var dags för vals till livemusik. näst intill direkt kände jag hur mina vadmuskler höll på att dö!

efter ett tag kom iaf disco igång och då ägde suphatra dansgolvet, vi såg till att folk kom dit och dansade, så festfotograferna tog en massa bilder på oss där vi dansade runt.


mot kvällens slut gick vi hem med mycket ont i fötterna och med minnen som vi sent kommer glömma. det var verkligen en så perfekt bal det bara hade kunnat vara.