hal

Kan det vara så att man själv måste ut på stan och skaffa en massa julklappar för att börja känna julkänslan i detta regninga göteborg? Jag har ju gått de julsmyckade gatorna fram och tillbaka ett antal gånger den senaste månaden men jag har inte kännt nått att julen börjar närma sig. Bara att julkalenderna har börjat utan att jag ens kollat in vad det är våra små änglar ( yeah right?)  tittar på skapar en viss oro att jag, liksom förra julen, inte kommer känna någon julkänsla förens på självaste julaftons morgon när familjen åt mat tillsammans.

Hur som helst så har jag idag börjat känna att det är jul på gång. Om det verkligen är att jag har handlat julklappar eller om det är att familjen har pratat så mycket om hur kul det ska bli att fira jul tillsammans och bara umgås. Familjen, det enda som får mig att längta till Hjo. Om jag fick bestämma skulle alla familjemedelemmar som är kvar på det stället flytta till en ny ort. En ny början, en början på nått bra.

Hjo kan ju vara rätt fint när det är jul trotts allt. När det ligger ett tungt lager snö överallt, solen skiner starkt men kylan biter dig hårt i kinderna, det är då man ska vara ute på en härlig prommenad med familjen. Vid hemkomsten hjälper de flesta till med att laga julmaten, någon sätter på lite lugn musik och dukar borden.

På tal om lugn musik och julstämning så går Ryan Adams dubbelcd Cold Roses varm i min dator denna dag. För mig är det härlig musik såhär vid jul. Visst kan en del av låtarna uppfattas som deppiga, men för mig är de det på ett härligt sätt. Jag blir glad och lugn. När jag hör Easy Plateau tänker jag på glögg och pepparkakor. Sweet Illusions om hela den där stämningen under julen.  Cold roses om hur romantiken inom mig har tagit slut strax innan jul. deppigt? Nej, snarare en känga slungad mot tvåsamheten, livet är underbart ändå.